Här kommer ett långt inlägg.
Herregud vilka dagar jag har haft. Först jobbade jag slut på mig själv i två dagar (det krävdes egentligen bara en arbetsdag på det där stället för att bli helt förstörd). Så jag åkte till Torö, Teddans land, i några dagar över midsommar och vilade upp mig, och kom därifrån med en förkylning.
Jag varit helt galet ensam. Jag har inte varit ledsen på något sätt, men när jag inte har varit med någon har jag ramlat ihop till en liten hög på golvet. Eftersom det inte är så många kvar i Sverige har det inte heller varit så lätt att se till att jag inte är ensam, jag kan ju inte tvinga Jasmin sitta fastkedjad hemma hos mig dom här soliga dagarna när jag bara är sjuk heller. Dessutom vill man ju inte säga till vänner att "jag gråter ensam hela dagarna," så att dom känner sig tvungna att komma. Så det slutade med att jag planerade en nattbusstripp för några timmar tillslut, i hög feber, för att hoppas på att jag kanske, kanske, kanske skulle möta någon nånstans. (Förstår du hur illa det var då? Hönsmamma Bamse, liksom)
Det blev inte riktigt så ändå, för jag träffade Charlie på gullmars som följde med mig hem en stund. Kärlek till dig :)
Så igår åkte jag till Torö igen med Teddan för att inte vara ensam och sjuk, och idag när jag kom hem kände jag mig tillräckligt pigg för att överväga att faktiskt festa ikväll för att inte vara ensam. Men självklart hade jag ingen kompis som ville det.
Så det slutade med att jag dog i några timmar ikväll också. Men jag löste det helt själv den här gången. Jag har suttit och skrivit i några timmar och har nästan fått ihop en hel låt, så jag känner mig inte ensam alls längre. Försökte få ihop min dator igen så att jag kunde börja spela in och mixa ihop nåt, men shitt den datorn alltså ... jag må vara ett geni, men det krävs mer än så för att lura den. Lika bra, för jag är hes och täppt i näsan så det skulle låtit förjävligt.
Kanske får hjälp i helgen med den, då ska jag försöka lägga upp nåt. Jippiiee!
Jag varit helt galet ensam. Jag har inte varit ledsen på något sätt, men när jag inte har varit med någon har jag ramlat ihop till en liten hög på golvet. Eftersom det inte är så många kvar i Sverige har det inte heller varit så lätt att se till att jag inte är ensam, jag kan ju inte tvinga Jasmin sitta fastkedjad hemma hos mig dom här soliga dagarna när jag bara är sjuk heller. Dessutom vill man ju inte säga till vänner att "jag gråter ensam hela dagarna," så att dom känner sig tvungna att komma. Så det slutade med att jag planerade en nattbusstripp för några timmar tillslut, i hög feber, för att hoppas på att jag kanske, kanske, kanske skulle möta någon nånstans. (Förstår du hur illa det var då? Hönsmamma Bamse, liksom)
Det blev inte riktigt så ändå, för jag träffade Charlie på gullmars som följde med mig hem en stund. Kärlek till dig :)
Så igår åkte jag till Torö igen med Teddan för att inte vara ensam och sjuk, och idag när jag kom hem kände jag mig tillräckligt pigg för att överväga att faktiskt festa ikväll för att inte vara ensam. Men självklart hade jag ingen kompis som ville det.
Så det slutade med att jag dog i några timmar ikväll också. Men jag löste det helt själv den här gången. Jag har suttit och skrivit i några timmar och har nästan fått ihop en hel låt, så jag känner mig inte ensam alls längre. Försökte få ihop min dator igen så att jag kunde börja spela in och mixa ihop nåt, men shitt den datorn alltså ... jag må vara ett geni, men det krävs mer än så för att lura den. Lika bra, för jag är hes och täppt i näsan så det skulle låtit förjävligt.
Kanske får hjälp i helgen med den, då ska jag försöka lägga upp nåt. Jippiiee!
Kommentarer
Trackback
