Goddag, yxskaft

Haha, han sa det i boken jag läser på svenskan. Jättekul. Jag sitter vid den bärbara så jag ser inte tangenterna, vilken tur att jag är så bortskämd i sverige att jag kan tangenterna utantill. Ätit massa korv har jag gjort också, viltkorv, asgott :)

Igår var en vändpunkt på många sätt, samtalet med Alice peppade mig jättemycket. Hon påminde mig om vem jag är, helt galet att man kan släppa det så lätt. Så idag har jag titt som tätt börjat snappa upp lite delar av mig själv igen, jag känner verkligen skillnaden på en gång. Allt blir så mycket lättare när man sammarbetar med sig själv, eftersom att det är mig jag känner bäst. Inte konstigt att allt har blivit så komplicerat. Tänk att jag lät någon ta mig ifrån mig. Jag. Superkvinnan, har alltid varit och ska alltid vara. Jag är i vilket fall som helst påväg åt mitt håll nu.

Även om det blir mörkare för varje dag där utanför, så ljusnar det här inne.
bloglovin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0