Simply living, high thinking!

Middag på G! Pomfrittsnurrar med bacon, mums. Sandra är ute med storaryster och går med hundarna, när hon kommer tillbaka ska vi käka vår gormémiddag tillsammans. Jag hinner nog inte med bussen jag hade räknat med att ta, men det gör nog ingenting att inte komma till 8, det är väl ingen middag man ska hinna till hoppas jag. Då har jag i vilket fall som helst redan käkat ändå.

Det är så härligt att håret inte är slitet längre. Nu måste jag bara vänta på att det ska växa ut och bli som för 3 år sen, fast mindre slitet förstås. Det är lite surt att jag inte kan ha hårförlängning under tiden. Hårståna är så tunna och mjuka så kvaliteten på häst/asiat-hårförlängningarna passar inte riktigt, och syntethår blir bara risigt, vilket absolut inte passar. Så det är kört. Och ensam är jag inte även fast Sandra är ute, det är någon här som prasslar och låter. Jag och Sandra ska sätta oss nån kväll bygga upp ett nytt skal runt lägenheten, eftersom att Sandra just nu verkar vara ganska hotad. Och jag har blivit så kass på det, så vi måste vara två för att lyckas den här gången. Läskigt!