Simply living, high thinking!

Jag och Jasmin blev instängda i skolan för två veckor sen. På en fredag! Vi sitter som sagt alltid kvar sist i skolan och städarna får slänga ut oss. Så dom tröttnade väl. Hon som jobbade den kvällen frågade varför vi alltid satt kvar, och så sa vi att vi såklart hade en massa att göra i slutet av terminen, och i kunskap gör man ju det efter skolan och inte på lektionerna. Så sa hon att vi skulle skynda oss, och drog. Hon låste och larmade, men det fattade vi inte förrän vi försökte öppna dörren. Och eftersom inte det gick försökte vi öppna dörren in till hissarna som går ner till entren för andra företag, men den var också låst och larmad. Så vi försökte hitta numret till nån från skolan som kunde komma med en nyckel, men några nummer hade dom ju inte tänkt på att ha ens i receptionen. Och våra datorer låg uppe i skåpen (trapporna är på samma ställe som hissarna) så vi kunde inte titta på hemsidan heller. Det enda numret vi hade var till kuratorn som inte svarade.

Så tillslut efter många om och men så ringde vi polisen ... mycket pinsamt. Dom verkade inte ens tro på oss först. Men Jasmin fick dra hela historien för dom, och så sa dom "vi får väl se vad vi kan göra ..." inte ens "det fixar sig, ni kommer att få komma hem." Så vi gick till cafeterian och åt godis och drack kaffe, tills det helt plötsligt började pipa. Jag trodde larmet skulle gå! Men så kom två stora män, och jag var jätterädd att dom skulle säga nånting om vårat godis (det var inte vårt) men allt dom sa va "Sitter ni här och gör läxor eller?" Och så fick vi komma ut!